Jag har världens finaste vänner...
Igår ringde det på dörren när jag stod i duschen och i dessa dagar blir man rädd och hoppar till. Står tyst och vattnet strilar. Andas. Väntar. Hör inget mer. Kliver ur duschen, lätt yr och måste sätta mig ner. Varm och kroppen hettar. Fortfarande feber (och lite chock). Mår illa. Klär på mig och går ut till soffan (min hemvist senaste veckan), kryper ner under filten och huttrar. Kollar då mobilen. Ett sms.
"Skynda dig hem...om du kan. Det är din tur idag. Kram"
Det var från Fred, en av mina kära vänner.. Öppnade dörren. Ljudet av prassel och ras. Där var det en bikett blommor, en påse med två prinsessbakelser (han vet vad jag gillar <3) och en julenisse (godis). Plus en påse disktrasor, som grannen hängt dig (bästa grannarna som hela tiden förser mig med allehanda ting).
Jag grät och log samtidigt. Grät lite till och lite till! Det behövs inte mycket för att jag ska falla i böl (farfars uttryck). Jag är rätt slut inombords och väldigt känslig..
TACK min vän, för att du gjorde min dag <3
